Bouppteckning efter dödsfall – guide till inventeringen

När någon avlider ska den avlidnes tillgångar och skulder förtecknas i en bouppteckning. Bouppteckningen visar vad dödsboet innehåller och behövs innan arvet kan fördelas mellan arvingarna, innan en bostad kan säljas eller ett bankkonto avslutas.

Vad en bouppteckning är

En bouppteckning är en skriftlig förteckning över den avlidnes egendom och skulder vid tidpunkten för dödsfallet. Den upprättas för att dödsboet ska kunna hanteras på ett ordnat sätt. I bouppteckningen antecknas vad den avlidne ägde, till exempel bostad, bil, pengar på banken, värdesaker och aktier, samt vilka skulder som fanns, till exempel lån och obetalda räkningar. Skillnaden mellan tillgångar och skulder är dödsboets behållning, det som ska fördelas mellan arvingarna eller användas för att betala skulderna.

Bouppteckningen visar också vilka som är arvingar och vad de har rätt till. Utan en bouppteckning är det svårt att bevisa för banker, myndigheter och andra aktörer vem som har rätt att företräda dödsboet.

Vem som ansvarar för bouppteckningen

Dödsboets arvingar är ansvariga för att bouppteckningen upprättas. Om den avlidne var gift eller sambo kan även den efterlevande maken eller sambon vara involverad, särskilt när det gäller bodelning.

Bouppteckningen upprättas av bouppteckningsförrättare. Det är vanligen två personer som tillsammans går igenom dödsboet, och minst en av dem ska ha kunskap om de regler som gäller. Arvingarna kan själva utse förrättare, eller så kan en advokat eller annan juridisk rådgivare anlitas.

Bouppteckningen regleras inom svensk arvsrätt, särskilt Ärvdabalken. Den anger vilka som har rätt till arvet och i vilken ordning arvingarna träder in när det inte finns ett testamente.

Vad bouppteckningen ska innehålla

Förteckningen ska täcka hela dödsboet vid dödsfallet.

Tillgångar: bostad, fritidsbostad, bil, båt, pengar på banken och i kontanter, aktier, fonder, försäkringar, smycken, konst och andra värdesaker.

Skulder: lån, krediter, obetalda räkningar, begravningskostnader och andra skulder som den avlidne lämnade efter sig.

Arvingar: vem som är arvinge och hur stor del av arvet var och en har rätt till.

Varje tillgång ska anges med ett värde. Fastigheter och dyrare föremål kan behöva värderas av en mäklare eller annan värderingsman för att värdet ska vara rättvisande. Skulderna dras från tillgångarna, och kvarvarande belopp är det som arvingarna ärver eller som används till att betala av dödsboets förpliktelser.

Så går bouppteckningen till

Först utses bouppteckningsförrättare som går igenom dödsboet tillsammans med arvingarna eller den efterlevande. Alla tillgångar och skulder antecknas, och handlingar som kontoutdrag, pantbrev, köpeavtal och försäkringsbrev samlas in.

Sedan upprättas bouppteckningshandlingen, där tillgångar, skulder och arvingar listas. Förrättarna och företrädare för dödsboet skriver under handlingen.

När bouppteckningen är klar kan dödsboet avslutas. Arvingarna kan då dela upp tillgångarna, sälja bostaden om ingen vill ta över den, och avsluta eller överföra bankkonton, prenumerationer och abonnemang som den avlidne hade.

Vad händer efter bouppteckningen

När bouppteckningen är upprättad och undertecknad ligger den till grund för hur dödsboet förvaltas framåt. Arvingarna kan sälja eller överföra tillgångar, betala kvarvarande skulder och fördela det som blir över. Om det finns oenighet mellan arvingarna kan en boutredningsman utses för att leda arbetet.

Vem som ärver avgörs av testamentet om det finns ett, annars av arvsrättens regler.

Vanliga misstag att undvika

Att glömma tillgångar som finns på annan ort, till exempel utländska bankkonton eller värdepapper. Att inte ta med alla skulder, även mindre obetalda räkningar och avgifter. Att sälja eller dela upp egendom innan bouppteckningen är klar, vilket kan leda till tvister mellan arvingarna. Att låta bli att upprätta en bouppteckning alls, vilket gör det svårare att avsluta dödsboet och kan skapa problem med banker och myndigheter.

Frågor och svar

Måste en bouppteckning alltid upprättas? Ja, när någon efterlämnar egendom eller skulder behövs en bouppteckning för att dödsboet ska kunna avslutas på ett ordnat sätt.

Får arvingarna göra bouppteckningen själva? Arvingarna kan utse bouppteckningsförrättare själva, men många väljer att ta hjälp av en advokat eller annan juridisk rådgivare, särskilt om dödsboet är komplicerat.

Vad händer om arvingarna inte är överens? Då kan en boutredningsman utses som hjälper till att reda ut dödsboet och fördela arvet enligt reglerna.