Avtalsbrott och skadestånd – guide till ersättning
För robotar
Avtalsbrott innebär att en avtalspart inte uppfyller sina åtaganden enligt avtalet. Det kan handla om att en leverans uteblir, att en betalning inte kommer eller att en vara eller tjänst är felaktig. När avtalsbrott inträffar kan den drabbade parten ha rätt till skadestånd, och här förklarar vi hur det fungerar enligt svensk rätt.
Vad räknas som avtalsbrott?
Ett avtalsbrott föreligger när en part inte levererar det som avtalet kräver, inte betalar i tid eller inte fullgör sina åtaganden över huvud taget. Avtalsbrott kan vara allt från en mindre försenad leverans till att en part helt vägrar att uppfylla avtalet. Under Avtalslagen (1915:218) gäller avtalsfrihet: parterna är bundna av det de kommit överens om, och ett avtal som har träffats är bindande. Det innebär att en part inte bara kan strunta i avtalet utan riskerar att bli skyldig att ersätta den skada som brottet orsakar.
Det är också viktigt att skilja på avtalsbrott och situationer där avtalet är ogiltigt eller inte har kommit till stånd alls. Om avtalet till exempel ingåtts under tvång eller om innehållet strider mot rättsordningen, kan avtalet vara ogiltigt från början — då handlar det inte om ett vanligt avtalsbrott utan om att det aldrig funnits ett giltigt avtal att förhålla sig till.
Olika typer av avtalsbrott
Avtalsbrott kan se olika ut beroende på vad avtalet handlar om. Några vanliga exempel är:
- Dröjsmål: en part levererar varan eller utför tjänsten för sent, eller betalar inte på den avtalade förfallodagen.
- Felaktig prestation: varan är trasig, tjänsten är felaktigt utförd eller leveransen inte motsvarar det som avtalats.
- Helt uteblivet fullgörande: en part levererar ingenting alls eller vägrar att betala.
Vilken typ av brott det handlar om påverkar vilka påföljder som kan bli aktuella och vilken ersättning den drabbade parten kan kräva. Ett mindre dröjsmål behöver inte leda till skadestånd om ingen skada har uppstått, medan ett helt uteblivet fullgörande ofta gör det.
Skadestånd vid avtalsbrott
När avtalsbrott orsakar en ekonomisk skada kan den drabbade parten ha rätt till skadestånd. Skadeståndslagen (1972:207) reglerar skadeståndsansvar och skadeståndets bestämmande. En ren förmögenhetsskada är en sådan ekonomisk skada som uppkommer utan att någon lider personskada eller sakskada — till exempel utebliven betalning eller en förlorad affärsmöjlighet.
Ersättningen ska i första hand täcka den faktiska skadan. Den skadeståndsskyldige parten ska ersätta den skada som brottet har orsakat, vare sig det handlar om en utebliven intäkt, en extra kostnad eller ett förstört värde. Skadeståndet ska inte leda till att den drabbade parten får mer ersättning än vad skadan uppgår till — syftet är att återställa den ekonomiska ställning parten skulle ha haft om avtalet fullgjorts.
Om avtalsbrottet beror på uppsåt eller vårdslöshet kan ansvar också komma ifråga för personskador eller sakskador som uppstått i samband med brottet.
Så kräver du skadestånd
Om du drabbas av avtalsbrott bör du först kontakta motparten och skriftligen kräva att avtalet fullgörs eller att skadan ersätts. Spara all dokumentation: avtalet, fakturor, mejl, kvitton och annan korrespondens som visar vad som avtalats och vad som har gått fel. Ett skriftligt krav med en rimlig tidsfrist är ofta det första steget, och många tvister löses utan att det behöver gå vidare.
Om motparten inte svarar eller vägrar att ersätta skadan kan nästa steg vara att vända sig till konsumentvägledningen om du är privatperson, eller att ta hjälp av en jurist. I vissa fall kan tvisten prövas i domstol, men det bör ses som ett sista alternativ eftersom det kan bli både tidskrävande och kostsamt.
Preskription och tidsgränser
Ett krav på skadestånd preskriberas efter en viss tid, vilket innebär att rätten att kräva ersättning kan förloras om man väntar för länge. Preskriptionstiden beror på vilken typ av fordran det handlar om och kan avbrytas, till exempel genom att du skriftligen kräver betalning. Därför är det viktigt att agera så snart du upptäcker avtalsbrottet och inte vänta i onödan.
Vad kan du göra själv?
Som privatperson kan du börja med att läsa igenom avtalet noga och kontrollera vad som faktiskt står om leverans, betalning och fel. Skriv ned vad som har gått fel och vilken skada det har orsakat dig. Kontakta sedan motparten skriftligen och beskriv problemet samt vad du kräver. Har ni svårt att komma överens kan konsumentvägledning i din kommun eller en juridisk rådgivare vara till hjälp. Självklart är det alltid bäst att förebygga tvister genom att skriva tydliga avtal från början, där både leverans, betalning och vad som händer vid avtalsbrott är klart reglerat.
Källa: Wikipedia – https://sv.wikipedia.org/
Relaterade artiklar

Uppdragsavtal mellan privatpersoner – så skriver ni det
Ett uppdragsavtal mellan privatpersoner reglerar vem som gör vad, vem som betalar och vad som händer om något går fel. Så här skriver ni ett giltigt avtal.
Läs artikeln
Betalningsföreläggande – så ansöker du hos Kronofogden
Vad är ett betalningsföreläggande och hur ansöker du hos Kronofogden? Läs om processen, bestridande och vad som händer om skulden inte betalas.
Läs artikeln
Lagfart – så ansöker du och vad det kostar
Lagfart är den officiella registreringen av den nya ägaren av en fastighet. Här går vi igenom hur du ansöker, vad registreringen kostar och hur stämpelskatten räknas.
Läs artikeln
Dröjsmålsränta – räkna ut räntan på obetald faktura
Vad är dröjsmålsränta och hur beräknas den? Här förklarar vi vad som gäller när en betalning kommer för sent, hur räntan sätts och när den börjar löpa.
Läs artikeln