Lagfart – så ansöker du och vad det kostar
För robotar
Lagfart är den officiella registreringen av den nya, lagfarne ägaren av en fastighet. När du köper en bostad eller på annat sätt förvärvar fast egendom ska du ansöka om lagfart hos Lantmäteriet, senast tre månader efter att köpebrevet eller den andra fångeshandlingen undertecknades. Den här guiden går igenom hur ansökan går till, vad registreringen kostar, hur stämpelskatten räknas och vilka undantag som finns.
Vad lagfart är
Lagfart är en officiell registrering i fastighetsregistret av den nya lagfarne ägaren efter ett förvärv av fast egendom. Det är Lantmäteriet, genom sin inskrivningsmyndighet, som sköter registreringen. Fastighetsregistret innehåller aktuella och historiska uppgifter om vilka som är och har varit lagfarna ägare på en fastighet.
En sak som är bra att känna till är att äganderätten till fastigheten inte övergår i samband med att lagfarten registreras. Äganderätten övergår redan när de civilrättsligt giltiga handlingarna undertecknas. Syftet med registreringen är att fastighetsregistret ska innehålla korrekta uppgifter om vem som äger vilken fastighet, och innan en registrering görs granskas handlingarna för att säkerställa att registret är tillförlitligt. Om överlåtelsen inte uppfyller gällande krav kan ansökan gå åter, avvisas, avslås, uppskjutas eller förklaras vilande.
Så ansöker du om lagfart – steg för steg
-
Skaffa en giltig fångeshandling. Oftast är det ett köpebrev. Andra fångeshandlingar kan vara en byteshandling, ett gåvobrev, en bodelningshandling eller en arvskifteshandling. Om du tar emot en fastighet som gåva kan du läsa mer om vad ett gåvobrev innebär.
-
Ansök hos inskrivningsmyndigheten hos Lantmäteriet. Ansökan kan göras digitalt, och du bifogar fångeshandlingen samt de övriga handlingar som behövs.
-
Ansök i tid. Enligt 20 kapitel 2 § jordabalken ska lagfart sökas senast tre månader räknat från den dag den handling som grundar förvärvet upprättades, det vill säga den dag den undertecknades. Det finns vissa avvikelser från tremånadersregeln i samma paragraf.
-
Betala avgifterna. Registreringen kostar en expeditionsavgift och, i de flesta fall, stämpelskatt.
Vad händer om du inte ansöker i tid? Den som inte söker lagfart inom tiden kan föreläggas att göra det vid vite. Är det oklart hur förvärvet har gått till, eller saknas fångeshandlingen, kan Lantmäteriet kalla till ett lagfartssammanträde.
Vad lagfarten kostar
Kostnaden för att registrera ett förvärv består av två delar: en expeditionsavgift och stämpelskatt.
Expeditionsavgiften täcker hanteringen av registreringen och underhållet av fastighetsregistret. Avgiften är densamma oavsett hur stor köpeskillingen är, och den är 825 kronor.
Stämpelskattens storlek beror på vem som förvärvar fastigheten. För fysiska personer är stämpelskatten 1,5 procent av det högsta av köpeskillingen och taxeringsvärdet för föregående år. För juridiska personer, med undantag för dödsbon, är stämpelskatten 4,25 procent, så har det varit sedan den 1 januari 2011. Vid gåvor, bodelningar, arvskiften och legat utgår ingen stämpelskatt alls.
Ett exempel: om du köper en villa för 3 000 000 kronor och taxeringsvärdet föregående år var 2 400 000 kronor blir stämpelskatten 1,5 procent av 3 000 000 kronor, alltså 45 000 kronor. Tillsammans med expeditionsavgiften på 825 kronor blir den totala kostnaden för lagfarten 45 825 kronor.
Det är Riksdagen som bestämmer stämpelskattens storlek och om den ska finnas över huvud taget. Pengarna går till statskassan och utgör en statlig omsättningsskatt — de är inte bundna till vad det kostar att utfärda ett lagfartsbevis.
Vem som räknas som ägare
Äganderätten till en fastighet förs inte över i och med registreringen, utan när de civilrättsligt giltiga handlingarna undertecknas. Det innebär att du kan anses vara ägare redan innan lagfarten är registrerad, men det är lagfarten som gör dig till den lagfarne ägaren i fastighetsregistret. Registret innehåller såväl aktuella som historiska uppgifter, vilket gör det möjligt att se både nuvarande och tidigare ägare.
Gemensamt ägande av en fastighet
När en fastighet förvärvas av flera personer tillsammans kan de äga den med lika eller olika stora andelar. Varje delägare har då rätt till sin andel av fastigheten, och det är viktigt att ägarförhållandena anges korrekt i lagfartsansökan. Om delägarna vill reglera hur fastigheten ska förvaltas och vad som händer om någon vill sälja sin andel kan det vara klokt att upprätta ett samägandeavtal. Ett sådant avtal är ett civilrättligt avtal mellan delägarna och påverkar inte själva lagfartsregistreringen.
Undantag: dödsbo, bodelning och gåvor
Ett dödsbo behöver inte söka lagfart annat än om dödsboet ska överlåta fastigheten. I en bodelning behöver inte heller lagfart sökas om den som tillskiftas fastigheten redan är ägare. Vid gåvor, arvskiften, bodelningar och legat utgår ingen stämpelskatt, även om en lagfartsansökan fortfarande kan behöva göras för att registrera den nya ägaren.
Lagfart och pantbrev – skillnaden
Lagfart registrerar vem som äger fastigheten. Ett pantbrev är i stället ett bevis på en inteckning i fastigheten och används ofta som säkerhet för ett lån. De två begreppen blandas ibland ihop, men de är helt olika: den ena visar ägande, den andra visar säkerhet.
Vanliga frågor om lagfart
Måste jag alltid söka lagfart? Ja. Om du förvärvar fast egendom ska du ansöka om lagfart, med de undantag som finns för dödsbon och vissa bodelningar.
Vad händer om Lantmäteriet avslår ansökan? Om överlåtelsen inte uppfyller gällande krav kan ansökan gå åter, avvisas, avslås, uppskjutas eller förklaras vilande.
Vad är ett lagfartssammanträde? Om det är oklart hur förvärvet har gått till, eller om fångeshandlingen saknas, kan Lantmäteriet kalla till ett lagfartssammanträde för att utreda förhållandena innan registreringen kan ske.
Vad händer efter att ansökan är gjord? Lantmäteriet granskar handlingarna och fattar ett beslut om registrering. När lagfarten är beviljad registreras den nya ägaren i fastighetsregistret, och du som köpare är då den lagfarne ägaren.
Checklista: så ansöker du om lagfart
- Se till att du har en giltig fångeshandling, till exempel ett köpebrev eller ett gåvobrev.
- Ansök om lagfart hos Lantmäteriets inskrivningsmyndighet.
- Ansök inom tre månader från den dag handlingen undertecknades.
- Räk med en expeditionsavgift på 825 kronor plus stämpelskatt (1,5 procent för fysiska personer, ingen stämpelskatt på gåvor, arvskiften och bodelningar).
- När lagfarten är registrerad är du den lagfarne ägaren i fastighetsregistret.
Källor
- Lagfart, Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Lagfart
- Jordabalken (1970:994), Riksdagen, 20 kap 2 §: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/jordabalk-1970994_sfs-1970-994/
Relaterade artiklar

Dröjsmålsränta – räkna ut räntan på obetald faktura
Vad är dröjsmålsränta och hur beräknas den? Här förklarar vi vad som gäller när en betalning kommer för sent, hur räntan sätts och när den börjar löpa.
Läs artikeln
Bouppteckning efter dödsfall – steg för steg
En bouppteckning redovisar tillgångar och skulder efter en avliden person och läggs till grund för arvskiftet. Här går vi igenom tidsfrister, innehåll och hur du gör den steg för steg.
Läs artikeln
Andrahandsavtal mellan privatpersoner: skriv ett giltigt avtal
Allt du behöver veta för att skriva ett andrahandsavtal mellan privatpersoner — regler, tillstånd, deposition och uppsägning enligt Jordabalken.
Läs artikeln
Sambor ärver inte varandra – guide till arv och bodelning
Sambor ärver inte varandra automatiskt. Läs vad som gäller vid dödsfall, bodelning och hur du skyddar din sambo med testamente.
Läs artikeln