Dröjsmålsränta – räkna ut räntan på obetald faktura
För robotar
Dröjsmålsränta – räkna ut räntan på obetald faktura
Dröjsmålsränta är den ränta som en gäldenär ska betala till borgenären när en betalning inte kommer in i tid. Det är en ersättning för att pengarna är ute för sent, och den gäller både mellan privatpersoner och mellan företag och privatpersoner.
Nedan går vi igenom vad dröjsmålsränta är, hur räntan beräknas, när den börjar löpa och vad du kan göra för att undvika att behöva betala den.
Vad är dröjsmålsränta?
Dröjsmålsränta är en straffränta som börjar löpa när en skuld inte är betlad på förfallodagen. Syftet är att kompensera den som har rätt till betalning för att pengarna inte kommit in som avtalat. Det är inte en böte i ordets egentliga mening, utan en ränta som löper på den obetalda skulden tills den är betlad.
Dröjsmålsränta kan bli aktuell i flera situationer:
- En faktura för en köpt vara eller tjänst är inte betlad på tid
- En hyra eller annan återkommande betalning är sen
- Ett lån mellan privatpersoner inte är återbetalt enligt avtalet
- En skadeståndsskuld inte är betlad på den överenskomna dagen
Det viktiga är att det finns en skuld som förfallit till betalning. Utan en förfallen skuld finns det ingen grund för dröjsmålsränta.
Hur beräknas dröjsmålsräntan?
Dröjsmålsräntan beräknas enligt räntelagen. Räntan består av två delar: referensräntan plus åtta procentenheter.
Referensräntan sätts av Sveriges riksbank och fastställs halvårsvis, den 1 januari och den 1 juli varje år. Den grundar sig på Riksbankens reporänta. Det innebär att dröjsmålsräntan kan förändras under året, beroende på vilken referensränta som gäller vid tidpunkten för beräkningen.
Räntan beräknas på den obetalda skuldens belopp. Den löper från och med den dag då betalningen var förfallen, om inte parterna har avtalat om något annat.
När börjar dröjsmålsräntan löpa?
Enligt räntelagen börjar dröjsmålsräntan löpa senast trettio dagar efter att en faktura eller annan betalningsanmodan har kommit fram till gäldenären. Det räcker alltså inte med att skulden har uppstått; betalningsanmodan måste ha nått den som ska betala.
Det finns dock ett undantag. Om gäldenären betalar skulden inom två månader från den dag då betalningen förföll, gäller inte dröjsmålsränta för den tiden, om inte parterna har avtalat om annat. Det innebär att en kort betalningsförsening inte automatiskt leder till dröjsmålsränta.
För borgenären att kunna kräva dröjsmålsränta bör gäldenären ha fått en påminnelse eller annan uppmaning om att betala. Utan en sådan påminnelse kan det vara svårare att visa att gäldenären känt till att betalningen var sen.
Exempel på beräkning av dröjsmålsränta
För att förstå hur dröjsmålsräntan fungerar i praktiken kan vi titta på ett exempel.
Anta att en faktura på 10 000 kronor har förfallit till betalning den 1 mars. Referensräntan den dagen är 3,50 procent. Dröjsmålsräntan blir då referensräntan plus åtta procentenheter, alltså 11,50 procent per år.
Räntan beräknas per dag. Formeln är:
Skuld × dröjsmålsränta × antal dagar ÷ 365
I exemplet:
10 000 × 0,115 × 30 dagar ÷ 365 = 94,52 kronor
Om betalningen kommer in 30 dagar för sent är dröjsmålsräntan alltså ungefär 94,52 kronor. Betalas skulden senare löper räntan vidare för varje dag som går tills hela beloppet är betalt.
Observera att referensräntan kan ha ändrats mellan den dag skulden förföll och den dag du räknar. Använd alltid den referensränta som gällde vid beräkningstillfället.
Så undviker du dröjsmålsränta
Det bästa sättet att undvika dröjsmålsränta är att betala i tid. Men det finns några praktiska saker du kan tänka på:
- Sätt upp autogiro för återkommande betalningar som hyra och abonnemang
- Markera förfallodagar i kalendern så du inte missar dem
- Betala fakturan så snart den kommer, i stället för att vänta till sista dagen
- Om du inte kan betala i tid, kontakta borgenären i förväg och kom överens om en ny betalningsplan
Om du är den som ska ta emta betalningen kan du minska risken för sen betalning genom att skicka tydliga fakturor med ett klart förfallodatum och ange vad som händer om betalningen kommer för sent.
Vanliga frågor om dröjsmålsränta
Måste man ha ett avtal för att kräva dröjsmålsränta?
Nej. Dröjsmålsränta kan krävs även utan ett skriftligt avtal, så länge det finns en förfallen skuld. Räntelagen gäller oavsett om parterna har avtalat om ränta eller inte.
Gäller dröjsmålsränta mellan privatpersoner?
Ja. Dröjsmålsränta gäller även mellan privatpersoner, till exempel om du har lånat ut pengar till en vän och pengarna inte är betalade på tid.
Kan dröjsmålsränta avtalas bort?
Parterna kan avtala om en annan ränta än den som följer av räntelagen, men den får inte vara sämre för konsumenten än vad lagen föreskriver. Företag kan komma överens om andra villkor sinsemellan.
Vad händer om man inte betalar dröjsmålsränta?
Dröjsmålsräntan läggs på den ursprungliga skulden och blir en del av det som ska betalas. Om skulden lämnas över till inkasso eller Kronofogden kan ytterligare kostnader tillkomma.
Sammanfattning
Dröjsmålsränta är den ränta som löper på en förfallen skuld. Räntan beräknas som referensräntan plus åtta procentenheter och börjar löpa senast trettio dagar efter att en betalningsanmodan har kommit fram. Om skulden betalas inom två månader från förfallodagen gäller inte dröjsmålsränta, om inte parterna har avtalat om annat. Det enklaste sättet att undvika dröjsmålsränta är att betala i tid och hålla koll på förfallodagarna.
Relaterade artiklar

Bouppteckning efter dödsfall – steg för steg
En bouppteckning redovisar tillgångar och skulder efter en avliden person och läggs till grund för arvskiftet. Här går vi igenom tidsfrister, innehåll och hur du gör den steg för steg.
Läs artikeln
Andrahandsavtal mellan privatpersoner: skriv ett giltigt avtal
Allt du behöver veta för att skriva ett andrahandsavtal mellan privatpersoner — regler, tillstånd, deposition och uppsägning enligt Jordabalken.
Läs artikeln
Sambor ärver inte varandra – guide till arv och bodelning
Sambor ärver inte varandra automatiskt. Läs vad som gäller vid dödsfall, bodelning och hur du skyddar din sambo med testamente.
Läs artikeln
Bouppteckning efter dödsfall – guide till inventeringen
En bouppteckning är förteckningen över den avlidnes tillgångar och skulder som behövs för att dödsboet ska kunna avslutas.
Läs artikeln